Vi har nu äntligen gjort det sista klippet i vår Moviemaker film & känner oss väldigt belåtna. Det blev ungefär som vi tänkt oss från början fast med den skillnaden att det blev trähästar istället för levande ( vilket iofs är en ganska stor skillnad ). Över lag är vi nöjda med vår produkt, dock är vi nervösa inför aula-visningen eftersom det förmodligen lär bli en hel del småfnissande åt det hela. Men sånt får man ta..

Det rä väldigt skönt att äntligen vara färdiga & vi tackar å det ödmjukaste för oss.

/ Alexandra & Katarina

Såg såg och såg. Vi har precis sågat av benen på våra blivande käpphästar dvs forna gunghästar. PLaneringen lyder som sådan att idag blir hästarna färdigproducerade och nästa vecka på vår lediga måndag ska vi åka ut till ridhuset www.willands.se och filma. Vi känner oss lite stressade, men vi känner även att vi kommer få ihop detta jättebra! Det blir en kul, ovanlig grej.

Heeeeiiiggghhhhhhhhhh, nu gnäggar hästarna på oss och vi måste kila,

So long, fare well dododododo!

/ Alexandra & Katarina

Goddagens kära bloggläsare!Dagens lektion innehöll en hel del tänkande, beslutsfattande och kreativitethandlande. Det är som så att den kära pållen vi tänkt använda oss av vid inspelningen har blivit skadad, vilket ger oss problemet att där finns ingen annan häst att tillgå. JÄGAAAARN också, vi fick nu tänka om och tillslut har vi kommit fram till att vi ska skämma ut oss som tusan och göra käpphästar som vi själva ska hoppa omkring med! PIIINSAMT VÄRRE, tycker vi men vi måste ha en lösning. Idag har vi skuttat runt i buskar och letat efter lämpliga pinnar som vi sedan målade vita. Vi har tänkt och känt efter och vi kommit fram till att vi behöver strumpor, vill du ge ett bidrag skänk en strumpa, gärna stor storlek, kontakt via mail alexandra.karlsson@moderat.se ( haha ). Vi har fått upp våra vackra bilder på ett stort RÖTT papper! Mycket mycket vackert om vi får säga det själva, man riktigt känner hur kärleken och kreativiteten flödar. Nästa vecka blir det till att färdigställa käpphästarna och sen ger vi oss ut i full tävlingsmundering för att filma!Ha de niiiiice, Glad Påsk!/ alexandra oc´h katarina

Idagr har vi tillbringat lektionen till att surfa på www.flyinge.se för att checka deras inspelade filmer med musik och kollat vad de använder sig av för filmtekniker för att få fram sitt budskap så spektakulärt som möjligt.Nästa vecka ska vi återigen ut och ordna med det praktiska på Willands RF. Så snart blir det filmklipp här på bloggen! HÅLL UT!Sköt om er, Kramar Alexandra och Katarina!Ps; HÄSTAR ÄR INGA ÄRTHJÄRNOR; DE ÄR SMARTA! Ds.

Denna blogg kommer inte vara så lång som den förra, men det betyder inte att vi har varit mindre effektiva. Tvärtom, vi har nämligen provat den praktiska biten. Det är som ni nog förstår inte så lätt att ta med hästen till skolan och testa kür-programmet där. Därför hade vi fått lov att tillbringa lektionstiden i stallet. Vilket var perfekt för en sådan solig dag. Så vi tillbringade lektionen på Älleköpingen hästgård och min (Katarinas) häst Estrelita.Allt flöt på bra och fungerade som vi tänkt. Men i framtiden kommer säkert ändringar ske, men än så länge fungerar allt i programmet bra. Det är inte heller säkert hur många hästar vi ska använda oss av. Alexandra ska nämligen få hem en häst nu i veckan och det är lite oklart hur mycket hon kan. Så vi får se om Hawaii (som hästen heter) kan medverka på det hela, vilket vi håller tummarna för.Men vi jobbar på och försöker göra programmet till det bästa möjliga. Vi hade också lite tid för fotografier. Det ger er en chans att få en glimt av vad vi sysslar med. Än så länge är Estrelita lika positiv som vi är och det gör det hela lättare.Ha en lika bra dag som vi hade!// Katarina J och Alexandra K.

Så har det då blivit dags för det första inlägget i vår blogg. -----------------------------------------------------------Idag har vi försökt att titta över koreografin en gång till för att göra den så optimal som möjligt. Än sålänge är det bara ett förslag eftersom vi måste se efter om hästen kan utöva alla rörelser i koreografin, detta sker nästa måndag (läs 12/3) då vi ska vara i ridhuset och öva.Så nog om koreografin, eller inte riktigt, eftersom att resten av lektionen idag tillbringade vi med att hitta mönster i "kartan" som vi ska rida efter och sedan prenta ned de på varsitt papper med speciella färger och förklaringar till vad vi egentligen menar och vill nå ut till er med. Vi har lagt upp bilderna på de tre mönsterna vi fick ut idag och vi ska försöka få ut vad vi menar!Den första bilden har vi valt att kalla "Draken" just för att det ska föreställa en drake. Denna symboliserar nederst på pappret i det såkallade snöret den grundutbildning man ger hästar, med grön färg för medgångar och röd färg för motgångar. Vi de blåa "snurrorna" längs snöret menar vi att här stannar man upp och tänker efter och står och stampar lite på samma ställe för att inte skynda för snabbt med de unga hästarna. När snöret delar sig i två finns det två valmöjligheter, det är nu vi kommit fram till den fasen då det är dags att börja träna tävlingsform och kunna prestera på tävling. Antingen väljer man den vänstra vägen som vi gjort väldigt kantig med svackor och uppgångar, gröna uppgångar och röda svackor. Vi menar att denna väg är det bästa, inte enklaste, att välja eftersom utan kritik, motgångar och svackor blir ett ekipage aldrig bättre. Vägen tar lång tid att gå igenom och är riktigt tuff, det vet alla som valt den vägen, men samtidigt ett roligt val som innebär mycket träning och i sin tur utveckling. Efter att man gått igenom den vänstra vägen vänder den och går uppåt mot stjärnorna, man ska alltid sikta mot stjärnorna så når man grantopparna, nej skämt och sido, men när vägen vänder åt höger menar vi att efter en sån gedigen vänsterväg får du en minst lika gedigen avslutande högerväg. Att den är skarpt markerad visar att det är en knivskarp, framgångsrik, spikrak väg upp till toppen(som är grantopparna, och varför berättar jag längre ned). Om du inte väljer den vänstra vägen så väljer du givetvis den högra, det är en mer jämn linje utan varken stora uppgångar eller nedgångar. Vägen symboliserar det vi inte anser vara rätt och bäst, längs denna väg rider du bara på och i princip forcerar och tvingar hästen till att gå som du vill utan att vara ödmjuk och utveckla den efter dess kapacitet och mognadsgrad. Denna väg innebär alltså forcering, att forcera fram kunskaper som inte hästen är mogen för att lära in. Men på något vis lyckas man ändå ligga kanske så jämt under vägen vad det gäller prestationer osv. MEN när vägen är slut och man ska svänga åt vänster och gå mot toppen händer något. Linjen är svagt markerad eftersom vägen dit upp inte är knivskarp,framgångsrik och spikrak. Du har alltid klarat dig bäst jämfört med vänstervägen eftersom de haft så djupa nedgångar ibland, men de har fått bäst utbildning och nu går de om högervägen i resultatlistorna. Vad vi vill säga och visa med den här bilden är: FORCERA ALDRIG FRAM KUNSKAPER, ÖVA, ÖVA, ÖVA OCH ÖVA TILLS RYTTARE OCH HÄST ÄR "ETT" OCH DU FAKTISKT KAN VARA BÄST.En hästs utbildningen börjar vid 3-årsålder och räknas inte som färdiga förrän runt 12 års ålder. Det säger lite hur många år det tar att ha förutsättningarna för att bli bäst? Att vi valde att göra mönstret till en drake är för att den symboliserar att man för varje "vindpust" antingen höjer sig eller sänker sig och tillslut har du kommit en bit upp i luften och hoppas på att tillslut kunna nå stjärnorna. Varför vi bara säger att man kan nå grantopparna genom rätt utbildning och rätt förutsättningar vid tävling är därför att dressyr är en bedömningssport. Det är varken du, hästen, tränaren, mamma eller pappa som tillslut bestämmer sig för om du ska få tillräckligt mycket poäng att bli etta, tvåa eller trea. Det är domaren/domarna. Ska du nå upp till stjärnorna (dit du siktade) ska du helst ha ett fint namn, välkänt, köpt den hästens om gått bäst med föregående ryttare, och helst också känna alla toppnamnen runt om i världen. Det är hemskt, men med lite överdrift i föregående meningar så är det många gånger såhär. Tråkigt.Vår andra bild är "Fyrklövern" som symboliserar lycka. Vår lyckokänsla vi vill förmedla är kärleken & harmonin mellan häst och ryttare. Klövern fungerar som ett lyckohjul. Du börjar nederst i den blåa stapeln och går uppåt, den blåa färger symboliserar nystart, lättsamhet & positivitet. Här går allting lätt och är jättebra. Häst och ryttare kommer bra överens och en början till kärlek finns. Tittar du till vänster ser du ett grönt blad format som ett hjärta, nu har hjulet stannat i det bladet och här spirar kärleken för första gången och känslorna är varma. En relation är uppbyggd mellan häst och ryttare. Man lyckas nå framgångar tillsammans och gläds åt varandra. Det är nu häst och ryttare blivit livskamrater och själsfränder, man ställer alltid upp för varandra och kämpar tillsammans. Efter det vänstra gröna bladet följer ett rött blad, också format som ett hjärta. Den röda färgen symboliserar att det faktiskt finns dagar, veckor, månader som ingenting fungerar mellan parterna. Kan kanske jämföras med tonåring-förälder-relationen. Här går allting tvärtemot vad både häst och ryttare vill, av olika anledningar, dåliga matvanor, sömnbrist, dåligt väder, dåligt humör, Ja vad vet vi. Gissningar. Men någonstans så finns känslan kvar från det gröna bladet. Man älskar varandra och ger inte upp, man kämpar och står i för att nå över till nästa gröna blad i lyckohjulet.I det andra gröna bladet faller alla bitar på plats igen och kärleken spirar återigen, nu kommer man ett steg längre i allt det där vi nämnt innan. Alla känslor och kämparglöder förstärks ytterligare. Sen är det som så att en medgång följs alltid av en motgång, liksom en motgång alltid följs av en medgång. Så det är dags för ett nytt rött blad där allting blir lite värre än i föregående röda blad eller åtminstone likvärdigt. Kan tänka sig att nu följer inget grönt blad, nu följer en svart stapel nedåt, USCH, nu är det riktigt illa och man hatar varandra mer eller mindre. Kanske funderar man på om man ska skiljas åt och göra något annat. NEJ, i de flesta fallen löser detta sig och de blå små strecken som leder oss in i den blåa stapeln igen symboliserar att nu tar man sig i kragen och kämpar tillsammans sig tillbaka och början om från början. För varje gång det är lyckohjulet har snurrat ett varv vet man hur mycket ryttaren betyder för hästen och hästen betyder för ryttaren. Detta är än dock bara något en ryttare kan förstå, då man måste ha upplevt det vi beskriver. Det vi menar med bilden är: ATT ALDRIG GE UPP, MAN GER INTE BARA UPP NÅGOT MAN ÄLSKAR OCH DEN MAN ÄLSKAR. KÄMPA.Den sista bilden vi lagt upp är ”Timglaset”. Den har mycket att göra med de två föregående bilderna. Tiden är alltid ett problem för hur bra eller dåligt man ska prestera. Antingen tiden på så vis att åldern spelar en roll på både häst och ryttare, ingen håller för evigt. Ålderskrämpor finns hos oss alla, haha. Eller tiden i den bemärkelsen att man inte låter varje sak ta sin tid och det då lätt blir fel. Den övre delen i timglaset är grönmarkerad och sanden (det svarta) rinner sakteligen ner i den röda, undre delen. Antingen är tiden totalt ute när sanden runnit igenom eller är man smart och inser att det är nog bäst att vända om, göra en helomvändning och snurra runt på timglaset så att sanden kan rinna tillbaka till den gröna delen. Det vi vill säga med bilden är: ATT VARA ALDRIG I OSCHYSST MOT DIG SJÄLV OCH HÄSTEN ATT DU INTE KLARAR AV ATT INSE ATT DU ÄR PÅ FEL SPÅR ELLER ATT TIDEN FAKTISKT KAN VARA UTE, TÄNK ALLTID TILL HÄSTENS FÖRDEL.Alla bilderna har saker gemensamt, de visar att man alltid måste tänka efter och komma till insikt med vad som är bäst för sig själv men mest för hästen. Att kärleken alltid tar över vid de situationer då allting känns jobbigt. Och att relationen mellan häst och ryttare är något rysligt fantastiskt. Bilderna visar mönster dels för hur vi tänker och en del av koreografin i vårt Kürprogram.Nästa vecka ska vi som sagt ut och prova koreografin med Katarinas häst Estrelita på Willands Ryttarförening, www.willands.seHoppas ni har förstått någon av våra tankar,Sköt om er,/ Alexandra & Katarina